Tävlingarna är över och det har gått både bra och dåligt och mitt emellan.
Först ut var Persy för att gå 50 km. Nu vart det inte så denna gång då problem efter problem avlöste varandra redan från start. Skenbensmusklerna krampade från start men gick över efter 5 km bara för att ersättas av smärtor i mage och bröst vid 7km som aldrig gick över. När krampen i skenbensmusklerna så småningom kom tillbaka med full kraft var det ingen idé att fortsätta och han bröt tävlingen strax efter 34 km. Följande kvart var det nästan som om högerfoten varit stelopererad... Efteråt skojade kanadensarna Iñaki Gomez och Evan Dunfee om att de gjort en voodoodocka av Persy och stuckit nålar i skenbenen, så nästa gång vi möts är det Persy som skaffar en docka med röd-vita färger och sitter med nålar :D
Först ut var Persy för att gå 50 km. Nu vart det inte så denna gång då problem efter problem avlöste varandra redan från start. Skenbensmusklerna krampade från start men gick över efter 5 km bara för att ersättas av smärtor i mage och bröst vid 7km som aldrig gick över. När krampen i skenbensmusklerna så småningom kom tillbaka med full kraft var det ingen idé att fortsätta och han bröt tävlingen strax efter 34 km. Följande kvart var det nästan som om högerfoten varit stelopererad... Efteråt skojade kanadensarna Iñaki Gomez och Evan Dunfee om att de gjort en voodoodocka av Persy och stuckit nålar i skenbenen, så nästa gång vi möts är det Persy som skaffar en docka med röd-vita färger och sitter med nålar :D
Senare under dagen var det dags för mig (Ato) och Håvard att gå 20 km.
Jag hade känt mig rätt kass på uppvärmningen men när startskottet gick kändes det genast mycket bättre och efter de inledande 2 km var det jag som gick upp och tog kommando i tätgruppen som inte bestod av vilka som helst. Tätt bakom mig kan man skymta inte mindre än fyra medaljörer från stora mästerskap. En bild där jag relativt oberörd leder tätklungan skulle varit helt orimligt för bara ett halvår sedan. Det känns och märks att jag har utvecklats under vintern! Min tid i rampljuset skulle dock bli relativt kortvarigt denna gång då även jag drabbades av krampande skenbensmuskler. Pulsen steg samtidigt som tempot sjönk och jag funderade på om jag över huvud taget skulle ta mig i mål. Efter 5 km av smärtor så började det som tur var gå över och jag kunde börja öka tempot igen och plocka placeringar men avståndet fram till täten hade redan vuxit sig alltför stort för att jag skulle kunna komma ikapp. 11:e plats på 1.25.15 får jag ändå vara nöjd med med tanke på omständigheterna.
Bakom mig tävlade Håvard för första gången på höghöjd men fokus för honom låg inte på någon speciell tid utan på att komma igenom tävlingen med bra teknik. Han har jobbat hårt med tekniken de senaste månaderna för att slippa bli diskad som han så ofta blev förut och det har gett resultat. 1 röd och 2 tillsägelser fick han nu, medan han många gånger tidigare fått massor av tillsägelser och 3 röda och blivit plockad av banan långt före målgång. Målgång är lika med framgång som Christer Svensson från Växjö skulle uttryckt sig! Nu var dock inte målgången den enda framgången utan även tiden 1.29.51 var över förväntan och utan tvekan den bästa prestation han gjort på 20 km.
/Ato
Jag hade känt mig rätt kass på uppvärmningen men när startskottet gick kändes det genast mycket bättre och efter de inledande 2 km var det jag som gick upp och tog kommando i tätgruppen som inte bestod av vilka som helst. Tätt bakom mig kan man skymta inte mindre än fyra medaljörer från stora mästerskap. En bild där jag relativt oberörd leder tätklungan skulle varit helt orimligt för bara ett halvår sedan. Det känns och märks att jag har utvecklats under vintern! Min tid i rampljuset skulle dock bli relativt kortvarigt denna gång då även jag drabbades av krampande skenbensmuskler. Pulsen steg samtidigt som tempot sjönk och jag funderade på om jag över huvud taget skulle ta mig i mål. Efter 5 km av smärtor så började det som tur var gå över och jag kunde börja öka tempot igen och plocka placeringar men avståndet fram till täten hade redan vuxit sig alltför stort för att jag skulle kunna komma ikapp. 11:e plats på 1.25.15 får jag ändå vara nöjd med med tanke på omständigheterna.
Bakom mig tävlade Håvard för första gången på höghöjd men fokus för honom låg inte på någon speciell tid utan på att komma igenom tävlingen med bra teknik. Han har jobbat hårt med tekniken de senaste månaderna för att slippa bli diskad som han så ofta blev förut och det har gett resultat. 1 röd och 2 tillsägelser fick han nu, medan han många gånger tidigare fått massor av tillsägelser och 3 röda och blivit plockad av banan långt före målgång. Målgång är lika med framgång som Christer Svensson från Växjö skulle uttryckt sig! Nu var dock inte målgången den enda framgången utan även tiden 1.29.51 var över förväntan och utan tvekan den bästa prestation han gjort på 20 km.
/Ato